Tidsoptimist eller tidspessimist

Ju äldre man blir desto fortare går tiden. Det beror bl.a. på att en månad i 10-års åldern är en förhållandevis mycket större del av livet än en månad i 50-års åldern. Människan är dålig på att med sig själv som mätare registrera tiden. Den inbyggda klockan går olika från dag till dag och från timme till timme. Tid är en färksvara som inte går att spara på något annat sätt än att man fyller den med upplevelser som gör att man får ett rikt liv. Det är en resurs man bör hushålla med. Tiden igår kommer aldrig tillbaka. Tiden är demokratisk. Alla har lika mycket tid. En människas upplevelse av hur mycket tid hon har beror på vad hon gör med sin tid. Många upplever tiden som en möjlighet, andra upplever den som en fiende. Tidsoptimisten känner sig jagad genom att fylla tiden med orimligt många göromål. Hon är närvarande men frånvarande i det hon gör och känner sig otillfredsställd med livet. Tidspessimisten räknar med att allting tar tid och tar därför god tid på sig. Den tid som eventuellt blir över kan hon ägna åt att verkligen vara närvarande i det som sker. Välfärden och välståndet har ökat alltmedan välbefinnandet har minskat. Orsaken finner man bl.a. i livstempot. Vissa människor jobbar på tok för mycket, andra är undersysselsatta. Alla mår dåligt. Hemligheten med god livskvalitet är att hitta sin egen lagomnivå där balansen mellan utmaningar och förmåga är optimal. För mycket att göra är tärande, men det är också för lite att göra.

Ett sätt att få balans i tillvaron är att göra en tidsanalys. Hur mycket tid ägnar du åt saker som ger energi respektive suger energi? Finns det en balans mellan energigivande och energislukande aktiviteter i din vardag? Du behöver inte vara eller göra saker och ting perfekt. Det räcker med att du är och gör tillräckligt bra ifrån dig. Om du ska börja med något nytt behöver du troligen sluta med något annat för att få en lagomtillvaro.

Trevlig helg!
Gunilla

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *