Sund och osund egoism

Många kvinnor har fått lära sig att inte tänka på sig själva. Man har lärt att det är fult att tänka på sig själv. Då är man egoistisk. Man ska älska sin nästa som sig själv, står det i Bibeln. Den som älskar sin nästa i stället för sig själv har missuppfattat vad det handlar om. När man flyger berättar flygvärdinnan att man vid tryckfall i kabinen ska sätta på sig sin egen syrgasmask innan man hjälper barn och andra med syrgasmasken. Man måste själv stå på isen för att kunna dra upp någon annan ur en vak. Egoism betyder överdriven uppskattning av det egna jaget, med betoning på överdriven. Självklart ska man uppskatta det egna jaget. Man ska göra det utan skuldkänslor. En egoist ser endast till egna intressen. Då är det en mindre önskvärd egenskap. Det är inte egoistiskt att tänka på sig själv och tillfredsställa egna behov så länge man inte gör det på andras bekostnad. Egoismens motpol är altruism. Det är att sätta andras intressen framför sina egna, att vara osjälvisk. Sund altruism är inte att utplåna sig själv till förmån för andra. Den som gör det kan skapa skuldkänslor och skamkänslor hos människor som mottar omsorgen. Genom att ge får man, men man måste ha något att ge. Den som ägnar en stor del av sitt liv åt att hjälpa andra bör ställa sig frågorna: Varför gör jag detta? Handlar det om måsten, borden eller vill? Är det bra för mig? Är det bra för motparten?

För att kunna ta för dig av livet måste du känna att du är värd något. Du är värd att tänka på dig själv, värd att ha det bra, värd att må bra. Om du inte unnar dig att få del av det positiva som livet erbjuder måste du sluta att straffa dig själv.

Trevlig helg!
Gunilla Brattberg