Frihet och förankring

Frihet är ett positivt ord, något att sträva efter. Människor längtar efter symtomfrihet, rörelsefrihet, handlingsfrihet och valfrihet. Men frihet är också ett hot. Den människa som upplever att hon sitter fast i sina symtom, eller i familj och barn, kan längta efter att känna sig fri. Hon söker frihet i första hand från sin låsta situation, väntar på den dag symtomen ska försvinna eller barnen ska bli vuxna. Hon avundas andra som är friska och bara har sig själva att tänka på. Inte sällan händer det att just dessa människor grips av panik när de för några timmar blir ensamma. Den som är fri från något är inte automatiskt fri till att göra något av sin frihet. Förutsättningen för att man ska kunna förvalta sin frihet på ett konstruktivt sätt är nog att man är förankrad någonstans, i familjen, i sitt arbete eller i sin tro. Den människa som inte upplever sig som en del av ett sammanhang är fri från bundenhet, men inte fri till att göra vad hon vill. Den friheten kan förvandlas till ångest och handlingsförlamning. Frihet är alltid kopplad till ansvar. Detta skiljer människan från alla andra levande varelser.

Längtar du efter smärtfrihet? Tänk på att den dag du blir smärtfri så innebär det en helt ny livssituation för dig. Om du har din identitet i patientrollen så förlorar du den. Kanske måste du gå till arbetsförmedlingen och skaffa dig ett jobb. Smärta och andra symtom kan fylla funktioner i människors liv som de inte är medvetna om. Ibland är livet med smärta mer uthärdligt än livet utan smärta.

Trevlig helg!
Gunilla Brattberg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *