Älta och oroa sig

Två av de allra största energislukarna i människors liv är att älta det som varit och oroa sig för det som ska komma. Människor som mår dåligt ältar och oroar sig så att de mår ännu sämre. En del ältar sådant som hände åratal tillbaka, andra oroar sig för sådant som kan hända resten av deras liv. Man kan drunkna i oro. Men man kan också träna sig i att inte ta in mer oro än den som behövs för dagen.

Det är skillnad på att älta och att bearbeta. När man ältar är det som en gammaldags grammofonskiva som har fastnat i ett hack. Man kommer inte framåt. Det är bara destruktivt. Ju mer man ältar desto sämre mår man, och desto mer ensam blir man. När man bearbetar så kommer man framåt. Man kan efter en tid lägga det som hänt bakom sig. Man glömmer inte, men det tar inte längre energi i ens liv.

Det är skillnad på sund oro och osund oro. Den osunda oron tär och leder i sin tur till ohälsa. Sund oro hjälper en att vidta nödvändiga åtgärder för att t.ex. förhindra en katastrof. Sund oro har samband med sådant man kan påverka. Den osunda oron gäller oftast sådant man inte kan påverka. Man får helt enkelt lära sig att lita på att allt ordnar sig till det bästa.

Ägna en stund denna helg åt att fundera över om du ältar gamla surdegar och oroar dig för sådant du inte kan påverka, och om du oroar dig för sådant du inte kan påverka. I så fall kan du ta en spade, gå ut i skogen och gräva ner ältandet och den osunda oron. Denna symbolhandling kan göra underverk.

Gunilla Brattberg