Omgivningens reaktioner
Människan är något mer än biologiska och sociala delar. Hon finns i ett sammanhang och är en del av olika miljöer: det sociala nätverket, samhället, den fysiska miljön och den mer svårdefinierade andliga miljön. Ytterst kommer om man så vill Gud. Människor har på olika sätt relationer med alla dessa miljöer. Vid långvarig sjukdom blir fler och fler cirklar berörda ju längre värken, smärtan eller symtomen varar. Långvarigt lidande påverkar dessa relationer. Omgivningen vill och förväntar sig att man ska bli frisk. De ser en sjukdom som går att bota. De vet inte hur den sjukes vardag riktigt ser ut och vilka problem hon har. De frågar hur hon mår, och det är lätt att svara hur och var det gör ont. Det orkar ingen höra. Folk blir rädda och säger: ”Oh nej, du som ser så pigg och frisk ut”. De får ångest. Det är då de goda råden kommer. Man tar avstånd från lidandet i sin ambition att bota. Det kan handla om allt från hundmat till hälsohem. Man vet inte om man ska skratta eller gråta. Det är tröttsamt att lyssna. Råden kommer i all välmening, men de handlar mer om rådgivaren än om den som får råden.
Om du är trött på alla välvilliga människor som kommer med råd i tid och otid så skaffa dig en strategi som inte sårar rådgivaren, och som gör att du inte blir förtvivlad över den oförstående omgivningen. Kanske kan du säga: Tack för ditt råd, jag har dock en plan för hur jag ska bli bättre och i den planen ingår inte det du föreslår.
Annandag påsks evangelium handlar om omgivningens reaktioner. Det är vanligt att människor har synpunkter på omgivningen. Men har du funderat över hur det är att ha dig i sin omgivning? Det är något du skulle kunna göra en stund idag, på Annandag påsk.
Ha en bra dag!
Gunilla