Gräl och konflikter

Konflikter är som kärnkraft. De har lång halveringstid. Man är inte offer för andras sårande ord, man är offer för sina egna reaktioner på andras ord. Den som känner sig kränkt plågar sig själv. Den verkliga fienden är inte där ute, utan här inne. Ofta hör man människor säga: ”Vi går inte ihop för vi är så olika.” Det är ett missförstånd att det blir konflikter för att man är olika. I själva verket kommer man i konflikt för att man har något gemensamt. Det gemensamma kan t.ex. vara att båda vill förändra den andre, medan ingen vill förändra sig själv. Oenighet är inte samma sak som illojalitet och konflikt. Man kan vara oenig utan att bli ovänner. Det är inte illojalt att ha en avvikande uppfattning. Det är en mänsklig rättighet. Det är inte viktigt att vara överens. Oenighet kan vara uppfriskande om man respekterar varandras åsikter. Vid konfliktlösning ska man inte sopa framför andras dörrar utan framför sin egen dörr. Den djupaste orsaken till konflikter är att parterna frånskriver sig ansvar. När man säger ”du gjorde mig besviken, du tråkar ut mig, du ger mig skuldkänslor” så lägger man ansvar på motparten och fråntar sig eget ansvar. I själva verket är det man själv som känner skuld, irriterar sig och tråkar ut sig. Att ta ansvar för att man känner sig förolämpad kan vara en besk medicin att svälja. Men verkan är helande. Man tar tillbaka makten till sig själv. Ovännen kan bli en vän. Man kan gå vidare i livet. Ansvar är något man gör inte något man har.

När du är irriterad så är det något hos dig själv som är hotat. Det kan vara självkänsla, stolthet, trygghet, relationer eller ambitioner. Därför bör du ställa dig frågan: Har jag själv någon del i att jag irriterar mig på den personen eller detta? Med lite träning kan du faktiskt välja bort att irritera dig på andra människor. Men det förutsätter troligen att du förstår varför du blir irriterad. En god regel du kan använda innan du säger till någon du irriterar dig på är att först tänka: Måste det här sägas? Måste det här sägas av mig? Måste det sägas nu?

Trevlig helg!
Gunilla Brattberg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *