Avsked

Det är viktigt att ta farväl, säga adjö och avsluta det gamla för att kunna säga goddag till något nytt. Långtidssjukskrivna människor står inför många avsked. Det svåraste avskedet är att lämna delar av sitt gamla jag för att kunna gå vidare, skaffa sig en ny identitet och växa som människa. Det gör ont att behöva säga adjö till det – och dem – man har älskat och tyckt om. Man värjer sig i det längsta för att göra det. Separationsångest har direkt samband med att man tvingas att överge eller blir övergiven av den eller de personer som ger trygghet och kärlek. Separationen från en destruktiv (trygg?) livsstil, med t.ex. missbruk av olika slag, kan också ge ångest. Det är oerhört lätt att falla tillbaka i gamla mönster igen. Det är viktigt att ta avsked vad det än gäller man ska skiljas ifrån. Markering av olika avsked finns delvis inbyggda i kulturen, t.ex. avskedshälsning, avskedskyss, avskedsbrev, avskedsvink, avskedskaffe, avskedsföreställning och avskedskonsert. Det är lättare att gå vidare när avskedet har varit tydligt.

Om du står inför en avgörande förändring i ditt liv kan det vara klokt att manifestera slutet på det gamla med en avskedsceremoni av något slag. Den hjälper dig att vidmakthålla det nya utan ideliga ”återfall” i gamla mönster. Använd din fantasi och ta gärna avsked i närvaro av andra människor. Det hjälper dig att göra avskedet till en avspark mot något nytt.

Trevlig helg!
Gunilla Brattberg