Vara sjuk eller må dåligt
När man känner till orsaken bakom sina symtom kan de vara lättare att bära. För hundra år sedan var infektionssjukdomarna det stora hälsomässiga problemet. Så småningom hittade man orsaken (bakterier/virus) och bekämpningsmedel (antibiotika). Så kom civilisationssjukdomarna eller vällevnadssjukdomarna, t.ex. högt blodtryck. Där fann man flera orsaker bakom symtomen, t.ex. övervikt och rökning. I slutet på 1900-talet började man tala om relationssjukdomar, tillitsbristsjukdomar, olustsjukdomar och frustrationssjukdomar. En lång rad riskfaktorer samverkar för att sjukdom eller symtom ska uppstå. Det gör det svårare, både för patient och läkare, att begripa, förstå, åtgärda och behandla. Man talar ibland också om samsjuklighet, sjukdomar relaterade till svårigheter att hantera samtiden, samhället, samvaron och samlivet. Gemensamt är att de alla uttrycker någon form av kris. Människor har en tendens att uppleva och kommunicera inre emotionella och psykologiska problem i form av kroppsliga symtom. En medicinsk förklaring befriar människan från ansvar. För att bli frisk måste den sjuke skaffa sig makt över sin sjukdom. Det räcker inte med behandling utifrån. Ofta måste hälsan växa inifrån och ut.
Du kan vara sjuk och må dåligt. Då har du en medicinsk diagnos som kan kräva behandling. Men du kan också må dåligt utan att vara sjuk i medicinsk mening. Då är det du själv som måste ta ansvar för den hälsobefrämjande processen. Detta hälsoansvar har du även om du har en sjukdom som kräver medicinsk behandling. Det är fullt möjligt att vara sjuk och må bra.
Trevlig helg!
Gunilla Brattberg
