Självdestruktivitet

När livet har gått sönder är det lätt att bli ett offer, ett passivt objekt för omvårdnad och behandling. I akutskedet är det just omvårdnad och behandling man behöver. Men om man förblir ett objekt som söker behandlare efter behandlare i hopp om att hitta den rätta, dvs. den som kan läka ens trasiga liv, så står man i vägen för sig själv. Hälsa och långsiktig hållbarhet kräver att man blir ett subjekt i sin egen rehabilitering, en människa som tar ansvar, reflekterar över sin livssituation, gör kloka val, ändrar på det som är osunt och är beredd att förändras. Det innebär också att man måste lämna offerrollen och lära sig lita på sig själv i stället för alla möjliga behandlare. Man behöver få tryggheten på insidan i stället för på utsidan. Först då är man huvudperson i sitt eget liv och kan styra det i den riktning man vill.

Ägna en stund denna helg åt att fundera över dina självdestruktiva och/eller självkonstruktiva tankar och beteenden. Är du den som bestämmer i ditt liv, eller låter du andra bestämma över hur du tänker och beter dig? Det är en högaktuell fråga så här i juletid.

God Helg
Gunilla Brattberg