Värkstadsträffens struktur

Människor med långvarig värk och smärta är ofta sköra. Det finns risk för att ärliga och uppriktiga samtal i en välvillig miljö kan skapa ytterligare ångest, samt känslor av skuld och skam. Därför bör gruppsamtal ske under ordnade former med förutbestämda regler. En värkmästarträff ska präglas av respekt, ansvar och förtrolighet.

Så här bör en Värkstadsträff gå till:

1. Träffen leds av en ledare som kan växla ledarprofil efter hur mogen gruppen är, gärna en person som själv har värk. Högre ledarprofil krävs vid större grupper.

1. Träffen börjar vid angiven tidpunkt, ej tidigare, ej senare och avslutas likaså vid angiven tidpunkt.
2. Nya deltagare tas emot så att de känner sig sedda, bekräftade och accepterade som de är.
3. Träffen kan inledas med en stunds tystnad med möjlighet till inre samling. Ett tänt ljus eller annan stämningsskapande åtgärd underlättar detta.
4. Ledaren hälsar deltagarna välkomna och vänder sig speciellt till dem som besöker Värkstaden för första gången.
5. Ledaren går därefter vid behov igenom Värkstadens mål och metod.
6. Deltagarna presenterar sig kort med förnamn och något mer, t.ex. vad de bor (bra information för samåkning), varför de är närvarande eller vilka förväntningar de har. Det är lämpligt att deltagarna vid presentationen får möjlighet att tänka kring dagens ämne och sätta in sig själv på en skala mellan t.ex. 0 och 100 kring ämnet som är aktuellt för dagen.
7. Aktuell information ges.
8. Ledaren presenterar dagens tema, eller värktyg (pedagogiskt hjälpmedel), och anger tonen för mötet genom att t.ex. berätta om sig själv och sina personliga erfarenheter. Man bör vara försiktig med att dela med sig av privata erfarenheter.
9. Deltagarna diskuterar temat, eller arbetar med lämpliga värktyg i smågrupper. Man avbryter inte varandra, och man argumenterar inte. Övriga deltagare lyssnar aktivt. Man kan också välja att enbart lyssna. När det blir ens egen tur kan man knyta an till något som någon annan har sagt. Man förmedlar sina egna svårigheter, insikter och erfarenheter och får ta del av andras svårigheter, insikter och erfarenheter. Man talar inte om andra människors fel och brister. Det som sägs under träffen stannar deltagarna emellan. Då tiden är begränsad är det vars och ens ansvar att dela tiden med övriga deltagare.
10. Sista halvtimmen används för spontana informella samtal.

1. En person som själv lever med värk och smärta bör inte leda grupper med andra förrän han/hon har kommit så långt med sig själv att han/hon kan möta lidande människor utan att själv må dåligt. Först då kan man skilja på egna problem och andras problem. Och kan man inte det är det stor risk att gruppsamtalen blir destruktiva.

I boken Väckarklockor finns förslag på lämpliga teman. Mer finns att läsa i böckerna Efterbyggande vård och Rehabiliteringspedagogik för arbete med långtidssjukskrivna i grupp. När det gäller den egna ledarrollen är det lämåpligt at läsa boken: Rehabilitering i självhjälpsgrupp. En ledarhandbok.

Värkmästarmötet

Ett centralt pedagogisk moment i Värkstaden är möten med goda förebilder, människor som brottas med hälsoproblem men som har lärt sig att hantera dessa på ett bra sätt. De ger andra hopp om att det är möjligt att leva ett bra liv även om man inte kan bli kvitt sina symtom.

Uppmuntra deltagarna att skaffa sig en rejäl skrivbok där de kan notera sina reflektioner kring dagens tema och sin egen utveckling mellan träffarna.

Värkstadens trivselregler

1. Av hänsyn till varandra talar vi med varandra inte om varandra.
2. Av hänsyn till varandra visar vi respekt för varandras tankar och känslor.
3. Av hänsyn tillvarandra lyssnar vi uppmärksamt på den som har ordet och undviker att avbryta varandra om det inte är så att någon tar orimligt mycket tid i anspråk.
4. Av hänsyn till varandra delar vi tiden så att alla får möjlighet att tala.
5. Av hänsyn till varandra hjälps vi åt att ge även den som är blyg möjlighet att komma till tals.
6. Av hänsyn till varandra talar vi inte om hur andra ska tänka, handla och göra utan i stället om hur vi själva tänker, handlar och gör. Vi ger inte heller varandra oombedda råd.
7. Av hänsyn till varandra är vi beredda på att det kan uppstå irritationsmoment eller konflikter och att vi då hjälps åt att lösa dem tillsammans.
8. Av hänsyn till varandra intar vi en hållning av ödmjukhet inför varandras olika problem hur den än ter sig.
9. Av hänsyn till varandra börjar och slutar vi vid angiven tidpunkt.Besökare som kommer mitt under en träff stör träffen och ändlösa träffar är erfarenhetsmässigt inte bra. Dessutom behöver vi tid för att göra i ordning till nästa träff.
10. Av hänsyn till varandra stannar allt som sägs i Värkstaden mellan dem som är närvarande. Vi har tystnadslöfte.