Värkstaden

Värkstad är ett registrerat varumärke (nr 317 623). Det innebär att ordet Värkstad är reserverat för den verksamhet som bedrivs i regi av Värkstaden GB AB och Värkstadsstiftelsen. Även ordet Hälsosant är registrerat som varumärke (nr 341 441). Registreringen gäller varuslag 41 och 42, dvs. undervisning, utbildning, handledning, hälso- och sjukvård och rehabiliteringsverksamhet.

Värkstaden är en verksamhet som bedrivs av Värkstadsstiftelsen i samarbete med Värkstaden GB AB, ett företag som utvecklar pedagogiska hjälpmedel, s.k. värktyg, för psykosocial rehabilitering av människor med smärtproblematik och stressrelaterad ohälsa. Värkstaden GB AB driver bokförlaget Värkstaden. Värkstadens verksamhet är ett komplement till sjukvården. Värkstaden tar inget ansvar för utredning och behandling eller andra sjukvårdande åtgärder. Det skrivs inga intyg eller regelrätta journaler. Det finns således både kommerciell och ideell verksamhet inriktad på psyko-socialt, pedagogiskt och terapeutiskt arbete.

	Kommerciell enhet VÄRKSTADEN Gunilla Brattberg AB Bokförlaget VÄRKSTADEN VÄRKSTADSBOKHANDELN
Psyko-social enhet VÄRKSTÄDER runt om i landet Vilja - veta - våga - lyckas		Pedagogisk/terapeutisk enhet "LIVETS UNIVERSITET" Utbildning och rehabilitering över Internet Värkmästarutbildning Hållfasthetslära för människa Värkstadsledarutbildning Rehabiliteringspedagogik Hälsosant
	VÄRKSTADSSTIFTELSEN Ideell enhet Återvinning av människor

Värkstadsstiftelsen

Värkstadsstiftelsen är en ideell allmännyttig stiftelse (org.nr 802403-3246) som har skapats för att driva Värkstadens ideella verksamhet. Styrelseordförande och ansvarig för stiftelsen är Gunilla Brattberg.

Stadgarnas ändamålsparagraf
§2 Ändamål
Stiftelsen ska ha ett allmännyttigt ändamål, att främja vård, utbildning, medicinsk forskning eller annan verksamhet som syftar till att öka kunskapen om värk och smärta samt öka livskvaliteten för människor med långvarig värk och smärta. Annan verksamhet syftar i första hand på information och utbildning kring det av stiftaren utvecklade Värkstadskonceptet, dvs. att i grupp arbeta med sin värk, sig själv och sin livssituation för att därigenom lära sig att bemästra sin värk. Även människor med psykiska eller psykosomatiska sjukdomstillstånd kan omfattas av stiftelsen. Stiftelsens huvudsakliga ändamål ska inte vara att bedriva sjukvård utan i första hand att ta vid efter utredning och behandling i sjukvården. Värkstadsstiftelsen ska hjälpa människor att må bra trots kvarstående symtom. Medel delas ut till organisationer som har detta syfte, ej till enskilda personer med vårdbehov.

Bidrag
Det kommer en hel del bidragsansökningar till Värkstadsstiftelsen. I nuläget delas dock inga medel ut. Avkastningen på innestående medel används för närvarande till att subventionera den Värkmästarutbildning som ges över Internet.

Värkstaden Gunilla Brattberg AB

Värkstaden Gunilla Brattberg AB är ett företag (org.nr 556311-9725) som bl.a. driver bokförlaget Värkstaden. VD och ansvarig för företaget är Gunilla Brattberg. Värkstaden GB AB är även sammanhållande länk i Värkstadsrörelsens nätvärk.

Initiativtagare och ansvarig för projektet Värkstad

	Jag är specialistkompetent i anestesiologi och smärtlindring, innehar steg-1-kompetens i psykoterapi och är utbildad i hypnos och ledarskap. Jag är också forskarutbildad och disputerade 1989 på en avhandling om smärtepidemiologi. Under senare år har jag även studerat teologi, pedagogik och webbprogrammering. Men den bästa utbildningen jag har för det jag sysslar med för närvarande är att jag har många års erfarenhet av att vara scoutledare. Som scoutledare lär man sig att göra det som behövs med det som finns till hands. Har man t.ex. "bara" smärtpatienter gör man något tillsammans med dem. Man lär sig att inte vara handfallen när man inte har en aning om hur man ska gå vidare. Jag har arbetat sedan 1970 med smärtbehandling och rehabilitering av långtidssjukskrivna människor främst med smärtproblematik, men under senare år även med stressrelaterad ohälsa. Större delen har jag varit kliniskt verksam läkare. Under senare år har jag arbetat som lärare, ledare, forskare, medarbetare och medmänniska i Värkstadsprojektet där vi med olika pedagogiska produkter, s.k. värktyg, hjälper människor att bemästra värken och bli värkmästare. För övrigt ägnar jag mig åt att skriva samt producera böcker och annat pedagogiskt material, undervisa och forska. Under 2000-talet har jag huvudsakligen arbetat med utbildning och rehabilitering över Internet. Jag är professor em i rehabiliteringspedagogik vid Certec (Institutionen för designvetenskap), Lunds tekniska högskola och docent i Folkhälso- och vårdvetenskap vid Institutionen för hälso- och sjukvårdsforskning vid Uppsala universitet.
Bakgrund	Eftersom jag har en neuropsykiatrisk störning har jag haft svårare än andra att förstå mig på livet i allmänhet och kommunikation med andra i synnerhet. För att ta mig fram genom uppväxt, utbildning och yrkesliv har jag tvingats utveckla olika strategier. Som läkare har jag med stor framgång lärt ut dessa strategier till mina patienter. Mitt funktionshinder har blivit min affärsidé. Jag har lätt för att förklara svåra saker på ett enkelt sätt utan att förenkla. I Värkstaden arbetar jag numera med att rehabilitera långtidssjukskrivna människor över Internet. Man arbetar med värktyg för att lära sig hantera värkligheten och bli värkmästare. Deltagarna säger sig ha fått en utbildning i att vara människa. Man har döpt verksamheten till Livets Universitet. I dagens samhälle skulle många behöva en utbildning i att vara människa – inte minst för att undvika utmattningssyndrom och därmed senarelägga sin bäst-före-datum.
Vanliga frågor	Var får jag min kraft ifrån? Jag arbetar helst i projektform, studerar, prövar och inte minst utvärderar resultaten. Jag får kraft av att lära mig hantera svårigheter på nya sätt. En stor kraftkälla är att se människor med långvarig värk och smärta i hopplöshet och depression resa sig och bli levande igen. När man ser resultat av vad man gör får man kraft att söka sig vidare. Därför ser jag uppföljning och utvärdering av små och stora projekt, i yrkesliv och privatliv, som en självklar del av arbetet/livet. Vad har jag gjort? Jag har sökt olika vägar för att hantera livets svårigheter, för egen del och för mina patienters del. Det har inneburit att jag var tidigt ute med såväl teknisk stimulering som akupunktur och hypnos för behandling av människor med smärta. Jag har därefter intresserat mig mycket för det terapeutiska mötet mellan läkare/behandlare och patienter, existentiella frågor och religionens betydelse för människans välbefinnande. Jag har också studerat pedagogik, dvs. hur man på bästa sätt kan förmedla sina erfarenheter till andra som behöver kunskapen. Datorer har jag hållit på med sedan i början av 1980-talet. Numera bygger jag Internetutbildningar och driver dem i Värkstadens regi. Blir du aldrig trött? Jo, visst blir jag det. Troligen är jag totalt sett mycket tröttare än de flesta människor, men jag är optimalt produktiv under min vakna tid.

Publicerat under 2000-talet  

Skattningsinstrument

1. Brattberg G. Att möta kvinnor med långvarig smärta. Hälsobarometer ger stöd för konstruktiva samtal. Läkartidningen 2002;99:4974-980.
2. Brattberg G. Att möta kvinnor med smärta. Hälsobarometer ger stöd för konstruktiva samtal. Läkartidningen 2002;99 (49):4974-4980.
3. Brattberg G. Useworthy Stress Barometer. Stress and Health 2006;22:105-114.  

Epidemiologi

1. Brattberg G. Do pain problems in young school children persist into early adulthood? A 13-year follow-up. European Journal of Pain 2004;8(3):187-199.  

Pedagogik

1.   Brattberg G, Jönsson B. Pedagogik för rehabilitering. Smärta, nr 3, 2005.

Smärtbehandling o. smärtrehabilitering

1. Brattberg G. SmärtVärkstaden. Smärtskola och Värkstad på Internet, Idébolaget 2000. Övertagen av Vårdalinstitutet 2003. Nedlagd 2008 och överförd till www.varkstaden.se/utbildning.
   
2. Dysvik E, Navig GK, Eikeland O-J, Brattberg G. Results of a multidisciplinary pain management program: A 6- and 12-month follow-up study.
   Rehabilitation Nursing 2005;30(4):198-206.
3. Brattberg G. Effekter av långtidssjukskrivna smärtpatienters deltagande i en öppen samtalsgrupp med kognitiv beteendeinriktning. Svensk Rehabilitering Nr 3, 2005.
   
4. Brattberg G. Bottnar smärtpatienters långtidssjukskrivning i påfrestande livshändelser? Url: http://www.varkstaden.se/PDF_filer/trauma.pdf., 2005
   
5. Brattberg G. Internet-based rehabilitation for individuals with chronic pain and burnout: a randomised trial. International Journal of Rehabilitation Research 2006;29(3):221-227.
6. Brattberg, G. Internet-based rehabilitation for individuals with chronic pain and burnout II: a long-term follow-up. International Journal of Rehabilitation Research 2007;30(3):231-234.
7. Brattberg G. Internetbaserad rehabilitering för långtidssjukskrivna personer med smärtproblem och utmattningssyndrom. Läkartidningen, 2007;104(46):3446.
   
8. Brattberg G. Det känns märkligt men skönt. Effekter av EFT (Emotional Freedom Techniques) vid fibromyalgi. Manus accepterat för publicering i tidskriften Rehabilitering, 2008.
9. Brattberg G. Self-administered EFT (Emotional Freedom Techniques) in individuals with Fibromyalgia: A Randomized Trial. Integrative Medicine 2008;7(4):30-35.

Utmattningssyndrom

1. Brattberg G. Hälsosant Jönköping. En kvantitativ och kvalitativ analys. Url: http://www.varkstaden.se/PDF_filer/HPJ.pdf.
2. Brattberg G. PTSD och ADHD bakom många fall med utmattningssyndrom. Url: http://www.varkstaden.se/PDF_filer/burnout.pdf.
3. Brattberg G. Utmattningssyndrom. En kvalitativ analys av utmattningsprocessen, vändprocessen och renoveringsprocessen. Svensk Rehabilitering, nr 1, 2006.
4. Brattberg G. PTSD and ADHD: underlying factors in many cases of burnout. Stress and Health 2006;22(5):305-313.  
5. Brattberg G. PTSD och ADHD bakom många fall av utmattningssyndrom. 2007;104(6):406.

Behandlingsformer, metoder och teoribildning

1. Jönsson B, Malmborg L, Svensk A,Anderberg P, Brattberg G, Breidegard B, Eftring H, Enquist H, Flodin E, Gustafsson J, Magnusson C, Mandre E, Nordgren C, Rassmus-Gröhn K. Situated Research and Design for Everyday Life, Certec, LTH, Nr 2:04.
2. Brattberg G. Self-administered EFT (Emotional Freedom Techniques) in invidivuals with Fibromyalgia: A Randomized Trial. Integrative Medicine 2008;7(4):30-35.

Böcker/Bokkapitel

1. Brattberg G. Guide i helvetet. Personlig ordbok om livet med Aspergers syndrom. Värkstaden 2000.
2. Brattberg G. Efterbyggande vård. Om återvinning av människor i Värkstaden. Värkstaden 2001.
3. Brattberg G. Smärtepidemiologi, Psykologisk behandling och patientutbildning, Smärta och Smärtbehandling, Liber, 2003. 
4. Brattberg G. Rehabiliteringspedagogik för arbete med långtidssjukskrivna i grupp. Värkstaden 2003.
   
5. Brattberg G. Väckarklockor. Värkstaden, Stockholm 2004.
   
6. Brattberg G. Pedagogik för rehabilitering. Värkstaden, Stockholm 2005.
   
7. Brattberg G. Rehabilitering i självhjälpsgrupp. Ledarhandbok. Värkstaden, Stockholm 2005.
   
8. Brattberg G. Moder Sveas hälsa. Kapitel i boken: Jönsson, B. (red.) Människonära Design. Studentlitteratur, 2005.
   
9. Brattberg G. Återvinning av människor. I Jönsson, Löfgren (red.) Att utmana stressen. Lund: Studentlitteratur, 2005.
   
10. Brattberg G. Att acceptera det oacceptabla. Värkstaden, Stockholm 2006.
    
11. Brattberg G. Hållfasthetslära för arbete i den mänskliga sektorn. Värkstaden, Stockholm, 2006.
    
12. Brattberg G. Psykologisk smärtbehandling och patientutbildning. Smärta och smärtbehandling, Liber 2007.  
    
13. Brattberg G. Ömma tår. Värkstaden, Stockholm, 2007.

• Informationshäften

1. Brattberg G. Emotionell mognad. Värkstaden, Stockholm, 2005.
2. Brattberg G. Emotionellt skrivande. Värkstaden, Stockholm, 2005.
3. Brattberg G. Fråga Fram Förändring. Värkstaden, Stockholm, 2006.
4. Brattberg G. Konflikter. Värkstaden, Stockholm, 2006.
5. Brattberg G. Att möta och bedöma vuxna personer med Aspergers syndrom, 2006.  

CD-filmer(alt. Video-filmer) 2001 –2002

1. Gruppsamtal i Värkstaden
2. Att ta sig upp ur helvetet (34 min)
3. Att våga säga nej (30 min)
4. Deppad eller deprimerad (34 min)
5. Döden en del av livet (36 min)
6. Egoism (30 min)
7. Förväntningar och besvikelser (29 min)
8. Förändringsprocessen (35 min)
9. Hinder för förändring (23 min)
10. Hjälplöshet och kontroll (39 min)
11. Kraft och energiläckage (31 min)
12. Kränkning (26 min)
13. Mening (37 min)
14. Relationer och konflikter (26 min)
15. Rädsla och mod (28 min)
16. Självdestruktivitet (41 min)
17. Självkännedom (20 min)
18. Smärtpatientens läkemedel (50 min)
19. Stress (45 min)
20. Tid och prioritering (34 min)  
21. Samtal med värkmästare
22. Behov (62 min)
    
23. Försvar (55 min)
24. Identitet (48 min)
25. Kris och kaos (50 min)
26. Omgivningen (56 min)
27. Skuld och skam (50 min)
28. Sorg (52 min)
29. Styrka och svaghet (45 min)  
30. Värkstadskurs (2002)
31. Värkstadskurs del 1 (55 min)
32. Värkstadskurs del 2 (44 min)
33. Värkstadskurs del 3 (32 min)
34. Värkstadskurs del 4 (40 min)
35. Värkstadskurs del 5 (62 min)

Publicerat under 1990-talet  

Smärtbehandling

1. Brattberg G. Connective tissue massage in the treatment  of fibromyalgia. Accepted for publication in European Journal of Pain 1999;3:235-245.  

Epidemiologi  

1. Brattberg G. Selecting patients for pain treatment -applying a model for epidemiological data.
2. Brattberg G. Thorslund M., Wikman A. The validity of a pain questionnaire for postal surveys. Clin J Pain 1990;6:199-205.
3. Brattberg G, Wickman V. Ryggont och huvudvärk vanligt bland skolelever. Läkartidningen 1991;88:2155-57.
   
4. Brattberg G. Wickman V. Prevalence of back pain and headache in Swedish schoolchildren. A questionnaire survey. Pain Clinic 1992;5:211-220.
5. Brattberg G. Back pain and headache in schoolchildren. A longitudinal study. Pain Clinic 1993;6:157-63.
6. Brattberg G, Eriksson M. Hälsorisker i skolan. Miljö och hälsa 1993;2:16-18.
7. Brattberg G, Wickman V. Longitudinell studie av skolelever. Rehabilitera tidigt vid ryggont/huvudvärk. Läkartidningen 1993;90:1452-60.
8. Brattberg G, m.fl. Behandling av långvarig smärta, Förekomst och vårdbehov. Socialstyrelserapport 1994:4, s 63-88.
9. Brattberg G. The incidence of back pain and headache among Swedish school children. Quality of Life Research 1994;3:17-21. Tandläkartidningen 1995;87:727-732.
10. Brattberg G. Parker M, Thorslund M. The prevalence of pain among the oldest old in Sweden. Pain 1996:67:29-34.
11. Brattberg G, Parker M, Thorslund M. A longitudinal study of pain: reported pain from middle age to old age. Clin J Pain 1997;13:144-149.
12. Brattberg G, Rosenqvist U. How individuals develop the ability to live with chronic pain, 1997.
13. Brattberg G. Svenska folkets värk och smärta,1997.
14. Brattberg G, Parker M, Kåreholt I. Smärta i den äldsta befolkningen. Smärta 1997;1:12-14.
15. Kåreholt I, Brattberg G. Pain and mortality risk among the old in Sweden. Pain 1998;77:271-278.  

Pedagogik

1. Brattberg G. Pedagogisk behandling av människor med värk och smärta. Internet, 1997.  
2. Brattberg G. Att lära sig bemästra värken och bli värkmästare, 1997.  

Böcker/bokkapitel

1. Brattberg G. Den obotbara smärtan. Tiger Förlag 1991.
2. Brattberg G. Din smärta - vems ansvar? Handikappinstitutet (Brukarprojektet) 1991.
3. Brattberg G. Sagan om en läkares verklighet. Institutet för Medicinsk Rätt (IMR) 1992.
4. Brattberg G. Min smärta - vems ansvar. Hjälpreda för reumatiker. Handikappinstitutet 1994, s.7-16.
5. Brattberg G. Smärta. Bra Böckers Stora Läkarlexikon, band 9, 1995.5
6. Brattberg G. Smärta. Nationalencyklopedin, 1995.2
7. Brattberg G. TNS. Nationalencyklopedin, 1995.3
8. Brattberg G. Värk. Nationalencyklopedin, 1995.
9. Brattberg G. Att möta långvarig smärta. Liber Utbildning 1995.
10. Brattberg G. Värkmästarnas Värkstad. Om efterbyggande vård för människor med värk och smärta. Liber Utbildning 1995.
    
11. Brattberg G. Från smärtpatient till värkmästare. Liber Utbildning 1995.
    
12. Brattberg G. Värkmästarens ABC-bok. Värkstaden 1996.
    
13. Brattberg G. Värkmästarens värktyg. Liber Utbildning 1996.
    
14. Brattberg G. Värkmästarens ABC-bok. Värkstaden 1996.
    
15. Brattberg G. Värkstadshandboken. Värkstaden 1996.
    
16. Brattberg G. Nätvärk. Om värkmänniskors nätverk. Värkstaden 1997.
    
17. Brattberg G. Alternativmedicinska metoder. Konsumentupplysning för människor med värk. Värkstaden 1997.
    
18. Brattberg G. Via dolorosa. Om existentiell smärta och kristen tro. Värkstaden 1997.
    
19. Brattberg G. Väckarklockor för människor i livets väntrum. Värkstaden 1998.
    
20. Brattberg G. Rehabilitering med livskvalitet som mål. Värkstaden 1998.
    
21. Brattberg G. Diagnos. Om att få, att ha och att vara en diagnos. Värkstaden 1999.
    
22. Brattberg G. Enastående. Självbiografisk berättelse om livet med högfungerande autism. Värkstaden 1999.  

Informationshäften

1. Brattberg G. Värkstad - en möjlighet att hjälpa smärtpatienter bli värkmästare. Värkstaden 1996.
   
2. Brattberg G. Värkmästarträffen. Värkstaden 1996.
   
3. Brattberg G. Värkstadsgruppen. Värkstaden 1996.
   
4. Brattberg G. Värkstadssamtalet. Värkstaden 1996.
   
5. Brattberg G. Värkstadsskolan. Värkstaden 1996.
   
6. Brattberg G. Smärtpatienters Värklighet. Värkstaden 1997.  

Arbetshäften

1. Brattberg G. Kosten att lära sig leva med värk och smärta. Värkstaden 1996.
   
2. Brattberg G. Orsaker till värk och smärta. Värkstaden 1996.
   
3. Brattberg G. Mina läkemedel. Värkstaden 1997.
   
4. Brattberg G. Via dolorosa. Värkstaden 1998.
   
5. Brattberg G. Behandling av obotbara. Värkstaden 1998.
6. Brattberg G. Att lära för livet. Värkstaden 1998.
   
7. Brattberg G. Existentiella samtal. Värkstaden 1998.
   
8. Brattberg G. Att samtala. Värkstaden 1998.
   
9. Brattberg G. Att utvecklas i grupp. Värkstaden 1998.
   
10. Brattberg G. Självhjälpsgrupp. Värkstaden 1998.
    
11. Brattberg G. Vänta och se. Värkstaden 1998.
    
12. Brattberg G. Att vilja växa. Värkstaden 1998.
    
13. Brattberg G. Att lära genom förebilder. Värkstaden 1998.
    
14. Brattberg G. Hälsa och ohälsa. Värkstaden 1998.
    
15. Brattberg G. Subjekt eller objekt. Värkstaden 1998.
    
16. Brattberg G. Hopp i en hopplös situation. Värkstaden 1998.
    
17. Brattberg G. Automatiska tankar. Värkstaden 1998.
    
18. Brattberg G. Medvetet och medvetet. Värkstaden 1998.
    
19. Brattberg G. Kunna och vilja. Värkstaden 1998.
    
20. Brattberg G. Hinder för förändring. Värkstaden 1998.
    
21. Brattberg G. Kroppen som själens spegel. Värkstaden 1998.
    
22. Brattberg G. Förväntningar och besvikelser. Värkstaden 1998.
    
23. Brattberg G. Att våga leva. Värkstaden 1998.
    
24. Brattberg G. Stämning, känsla och affekt. Värkstaden 1998.
    
25. Brattberg G. Försvarsmekanismer. Värkstaden 1998.
    
26. Brattberg G. Skam, skuld och dåligt samvete. Värkstaden 1998.
    
27. Brattberg G. Att bearbeta sorg. Värkstaden 1998.
    
28. Brattberg G. Förlåtelse och försoning. Värkstaden 1998.
    
29. Brattberg G. Styrka och svaghet. Värkstaden 1998.
    
30. Brattberg G. Trött och utbränd. Värkstaden 1998.
    
31. Brattberg G. Kränkt och mobbad. Värkstaden 1998.
    
32. Brattberg G. Beroende och oberoende. Värkstaden 1998.
    
33. Brattberg G. Bruk eller missbruk. Värkstaden 1998.
    
34. Brattberg G. Kraft och energiläckage. Värkstaden 1998.
    
35. Brattberg G. Deppad eller deprimerad. Värkstaden 1998.
    
36. Brattberg G. Att vara huvudperson i sitt liv. Värkstaden 1998.
    
37. Brattberg G. Andras fördomar – och mina. Värkstaden 1998.
    
38. Brattberg G. Att ändra andra. Värkstaden 1998.
    
39. Brattberg G. Sex och samlevnad. Värkstaden 1998.
    
40. Brattberg G. Mina behov och familjens. Värkstaden 1998.
    
41. Brattberg G. Nätverk eller nätvärk. Värkstaden 1998.
    
42. Brattberg G. Identitet. Värkstaden 1998.
    
43. Brattberg G. När livet värker. Värkstaden 1998.
    
44. Brattberg G. Att ta för sig av livet. Värkstaden 1998.
    
45. Brattberg G. Allting har sin tid. Värkstaden 1998.
    
46. Brattberg G. Arbete som mål eller medel. Värkstaden 1998.
    
47. Brattberg G. Att förbereda ett läkarbesök. Värkstaden 1998.
    
48. Brattberg G. Att ta semester från sjukvården. Värkstaden 1998.

Korsord

1. Värkmästarskryss, Värkstaden 1997.

Videofilmer

1. Smärta - leva med det. (produktion Bibliotekstjänst, 1996)
   Att möta smärta - tre timmars föreläsning (Värkstaden, 1996)

Debattartikel

1. Brattberg G. "Medicinkyrka" eller medicin och kyrka? Läkartidningen 1992;89:1859.

 

Publicerat på 1980-talet

Hypnos

1. Brattberg G. An alternative method of treating tinnitus. Relaxation - hypnotherapy primarily through use of a recorded cassette at home.Int J Exp Hypn 1983;31:90-97.

Akupunktur

1. Brattberg G. Akupunktur vid kronisk smärta, 6 månaders erfarenhet vid länsdelssjukhus. Opuscula Medica 1981;26:94-97.
   
2. Brattberg G. Akupunkturpunkter - vad är det? Opuscula Medica 1982;27:29-32.
   
3. Brattberg G. Akupunkturdispensär, ett alternativ för patienter med kronisk smärta. Opuscula Medica 1983;28:84-85.
   
4. Brattberg G. Akupunktur och TNS. Rörelseorganens belastningssjukdomar. Sprirapport 1985;94:234-241.
   
5. Brattberg G. Akupunktur. Effekten vid smärtbehandling en gåta!? Skrift tillhörande videofilm.Brattberg G. Acupuncture Treatment: A Traffic Hazard? American Journal of Acupuncture 1986;14:265-267.
   
6. Brattberg G. Dåsighet efter akupunkturbehandling kan göra patienten olämplig som bilförare. Läkartidningen 1986;83:2301-02.
   
7. Boivie J, Brattberg G. Are there long lasting effects on migraine headache after one series of acupuncture treatments? Am J Chin Med 1987;15:69-75.
   
8. Brattberg G. Akupunktur. Smärta och smärtbehandling. Sprirapport 1987;219:179-184.  

Epidemiologi

1. Brattberg G. 40 procent av Gävleborgs befolkning har långvariga smärtor.
   
2. Brattberg G. Thorslund M., Wikman A. The use of common pain experiences in describing a pain intensity scale for epidemiological purposes. J Psychosom Res 1988;32:505-512.
   
3. Brattberg G. Priority setting with regard to placement on waiting list to a pain clinic. The feasibility of a delegeted ranking procedure. Scand J Soc Med 1988;16:173-178.
   
4. Brattberg G. Thorslund M., Wikman A. The prevalence of pain in a general population. Pain 1989;37:215-222.
   
5. Brattberg G. Epidemiological studies of pain.Akademisk avhandling, Uppsala Universitet 1989.  

Tinnitus

1. Brattberg G, Qvarnström O. Förenklad hypnosbehandling för hemmabruk hjälpte patienter med besvärande öronsus. Läkartidningen 1982;79:882.
   
2. Brattberg G. Avslappningsövningar på kasettband ett bra första steg för patienter med tinnitus. Läkartidningen 1983;80:2137.

Smärtbehandling

1. Brattberg G. Kronisk smärta ett spänningssyndrom. Avslappningsövningar med kassettband i hemmet såsom ett komplement till övrig behandling av kroniska smärttillstånd. Opuscula Medica 1984;29:31-32.  

Utvärdering

1. Brattberg G. Smärtmottagning en alternativ vårdinstans som spar pengar?! Kostnads- effektanalys av verksamheten vid Smärtmottagningen i Sandviken. Stencil. FAL-arbete 1981.  
   Brattberg G. Smärtmottagningen, Sandvikens sjukhus. En analys av åtta års verksamhet. Läkartidningen 1985;82:1055-57.

Smärtbehandling

1. Brattberg G. Icke-medikamentell behandling av smärta hos äldre. Behandling av smärta hos äldre, Astra 1985, s 91-101.
   
2. Brattberg G. Kronisk benign smärta - definition, behandlingsmålsättning och effektmått. Scand J Behav Ther 1986;15:suppl.7:23-30.
   
3. Brattberg G. Läkarrollen på en smärtmottagning. Opuscula Medica 1986;31:70-72.
   
4. Brattberg G. Cancersmärta. Smärtlindring i livets slutskede. Artikelserie i X-trakten, Gävleborgs läns landsting, 1987.
   
5. Brattberg G. Symtomatisk smärtbehandling i öppen vård. Utbildningsmaterial 1987.
   
6. Brattberg G. Organisation av smärtbehandling. Sprirapport 219, 1987;255-61.
   
7. Brattberg G. Symtomatisk smärtbehandling i öppen vård. Kronisk smärta, läkarroll och patientansvar, Astra 1988, s 95-114.
   
8. Brattberg G, Haegerstam G. Hur möter man patienter med kronisk smärta? Smärta i rörelseorganen, Astra 1989, s15-29.
   
9. Brattberg G. Farmakologisk behandling i livets slutskede. Utbildningsmaterial 1989.
   
10. Brattberg G. Smärtmottagningen - en vårdform att satsa på. Kartläggning av förloppet från remittering till långtidsuppföljning av behandlingsresultat. Rapport 1986.
    
11. Brattberg G. Transkutan elektrisk stimulering - 10 års verksamhet. Registeruppgifter 1976-1986. Rapport 1987.
    
12. Brattberg G. Kan man förutsäga behandlingsresultat hos patienter med kroniska smärtor? Betydelse av patientförväntningar, läkarprognos, arbetsskadeanmälan och andra faktorer inför behandling av patienter med kroniska smärtor. Rapport 1987.

Böcker

1. Brattberg G. Att möta smärta. Liber 1985.
   
2. Brattberg G. Det handlar om ditt liv. Arbetsbok för människor med smärta. Prisma 1988.

Kassettband

1. Allmän avslappning (produktion Värkstaden Gunilla Brattberg AB)
   
2. Öronsusband (produktion Värkstaden Gunilla Brattberg AB)

Videofilmer

1. Att leva med smärta (produktion Lilly Läkemedel, 1985)
   
2. Mötet (produktion Landstingsförbundet, 1988)
   
3. Akupunktur (produktion Lilly Läkemedel, 1988)

Debattartiklar

1. Brattberg G. Akupunktur mot smärta löser inte alla problem. Läkartidningen 1985;82:580.
   
2. Brattberg G. TNS När? Var? Hur? Läkartidningen 1985;82:3135-6.
   
3. Brattberg G. Livskvalitet i högteknologisk vård - ett läkarperspektiv. Svensk Medicin Nr.6, 1988, s 21-22.
   
4. Brattberg G. När skapas "arbetsskadan"? Kommunalarbetaren Nr.1, 1989.

Publicerat på 1970-talet

 

1. Brattberg G. Vad gör du om det händer? Handledning för dig som i vildmarken, på fjället eller
      på sjön råkar ut för sjukdom eller olycksfall. Grafisk form & produktion, Alvesta 1975.

Utbildning

Akademiska examina

1. Fil.kand (biokemi + mikrobiologi), 1966
   
2. Med.lic, leg.läk, 1972
   
3. Educational Council for Foreign Medical Graduates (ECFMG = Amerikansk läkarlegitimation), 1972
   
4. Specialistkompetens anestesiologi, 1976
   
5. 3-årig utbildning i klinisk hypnos och psykoterapi, 1984
   
6. Steg-1-kompetens i psykoterapi, 1986
   
7. Doktorsexamen i medicinsk vetenskap, Socialmedicin, 1989
   
8. Specialistkompetens i smärtlindring, 1997
   
9. Docent i Hälso- och sjukvårdsforskning, Institutionen för Folkhälso- o. vårdvetenskap, Uppsala Universitet, 2002.  
   
10. Adjungerad professor i Rehabiliteringspedagogik, Certec, LTH, Lunds Universitet, 2003.
    
11. Pedagogik för högre utbildning, 20 poäng, 2005.
    
12. Vårdteologi, 15 högskolepoäng, 2007.
13. Interaktiv webbprogrammering, 8 högskolepoäng, 2008.

Fackutbildning  

1. Avspänning och klinisk hypnos, TBV, 1977
   
2. Hypnosis and pain relief, Hypnosis in Psychotherapy and Psychosomatic medicine, Malmö1978
   
3. Acupuncture and transcutaneous nerve stimulation, University of Liverpool, 1979
   
4. Hypnosis in pain and pain relief, Hypnosis in Psychotherapy and psychosomatic Medicine, Dubrovnik, 1980
   
5. Pain relieving course, University of Salford, 1980
   
6. Nordic course on acupuncture, Tampere, Finland, 1980
   
7. Ericksonian psychotherapy &hypnotherapy, Svensk förening för klinisk o. experimentell hypnos, 1982
   
8. Self Regulation and Sports Medicine, International Congress of Hypnosis and Psycho­somatic Medicine, Glasgow, 1982
   
9. Samtalsmetodik, SKS, 1984
   
10. Akupunktur, Svensk Läkarförening för akupunktur, 1986  

Forskarutbildning

1. Statistik med medicinsk anknytning, Gävleborgs läns landsting, 1981
   
2. Klinisk forskningsmetodik och läkemedelsprövning, Uppsala Universitet, 1981
   
3. Epidemiologisk metodik, Uppsala Universitet, 1983
   
4. Hälsoekonomi, Uppsala Universitet, 1983
   
5. Masterkurs (grundkurs + fortsättningskurs) i epidemiologi och biostatistik, 1990  

Administrativ utbildning  

1. Fortbildning i administration för läkare (FAL), 1981

Ledarutbildning  

1. Högre Ledarkurs, Svenska Scoutförbundet, 1975
   
2. Ledarskap och samverkan, Gävleborgs läns landsting, 1977
   
3. Personlig utveckling, Ideologi och Ledarskap, Svenska Scoutförbundet, 1980
   
4. Kvinna-Läkare-Ledare, K-utveckling AB, 1987

Tjänstgöring

Underläkare

1. Kir.klin. Visby lasarett, 5 mån 1970
   
2. Öron.klin. Karolinska sjukhuset, 1 mån 1970
   
3. Öron.klin. Danderyds sjukhus, 1 mån 1971
   
4. Med.klin. Nacka sjukhus, 3 mån 1971
   
5. Med.klin. Södersjukhuset, 1 mån 1971
   
6. Psyk.klin. Ersta sjukhus, 6 mån 1972
   
7. Med.klin IV (njurmedicin) S:t Eriks sjukhus, 4 mån 1975
   
8. Thorax.anestesi. Karolinska sjukhuset, 6 mån 1974
   
9. Kir.klin. S:t Eriks sjukhus, 4 mån 1976
   
10. Anest.klin.S:t Eriks sjukhus, 3 år 1972-1976  

Distriktsläkare

1. Distr.läk. Funäsdalen, 2 mån 1972
   
2. Distr.läk. Kiruna, 5 mån 1972  

Överläkare

1. Anestesikliniken Sandvikens sjukhus, 1976 - 1989
   
2. Medicinska Rehabiliteringskliniken, Sandvikens sjukhus 1990 - 1991
   
3. Samhällsmedicinska enheten, Gävle sjukhus och Forsknings- och Utvecklingsenheten, Landstinget Gävleborg, 1992-1997
   
4. Socialmedicinska Institutionen, Akademiska sjukhuset Uppsala, 1997-2002

Adjungerad professor i Rehabiliteringspedagogik

1. Certec, LTH, Lunds Universitet, 2003-2009

Kontakt med Gunilla Brattberg

Det går bra att kontakta Gunilla Brattberg angående böcker, artiklar, rapporter, utbildning, rehabilitering, föreläsningar m.m. Jag har dock ingen privatmottagning och jag kan inte ställa upp på privata konsultationer utöver det jag bistår med under Värkmästarutbildningen. Det bästa sättet att kontakta mig är via e-post.

Gunilla Brattberg
Postadress: Bergsgatan 12, 112 23 Stockholm
Telefon: 08-336789, alt. 0176-50440
Mobiltelefon: 070-5696789
Fax 08-336789
E-post: gunilla.brattberg[a]varkstaden.se 
Webbadress: www.varkstaden.se
Kursplattform: www.varkstaden.se/utbildning

För kontakt med Värkstad på din hemort se kontaktuppgifter under fliken Kontakt.