<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><rss xmlns:atom='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' version='2.0'><channel><atom:id>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101</atom:id><lastBuildDate>Wed, 24 Feb 2010 09:58:47 +0000</lastBuildDate><title>Värkstadsbloggen</title><description>Värkstadsbloggen är i första hand tänkt att användas för en dialog om rehabilitering av långtidssjukskrivna - och hur man kan utnyttja Internet i rehabiliteringsarbetet.</description><link>http://www.varkstaden.se/blog/blog.html</link><managingEditor>noreply@blogger.com (Gunilla)</managingEditor><generator>Blogger</generator><openSearch:totalResults>71</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>25</openSearch:itemsPerPage><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-6588286034567072578</guid><pubDate>Wed, 24 Feb 2010 09:55:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-02-24T10:58:47.558+01:00</atom:updated><title>Byte av bloggplattform</title><atom:summary type='text'>Hej!Jag har nu gjort om denna blogg i Wordpress och den har då fått en annan adress nämligen http://www.varkstaden.se/blogg/.Alla inlägg från denna blogg är importerade i den nya bloggen och försedda med etiketter så att det är lätt att hitta det man söker i den "guldgruva" av livsvisdom som de levande orden utgör.Du är välkommen att följa bloggen på den nya adressen.Denna blogg kommer att ligga </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2010/02/byte-av-bloggplattform.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-6324424474112879511</guid><pubDate>Sat, 20 Feb 2010 09:51:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-02-20T10:52:26.652+01:00</atom:updated><title>Verklighet eller värklighet</title><atom:summary type='text'>En och samma verklighet kan gestaltas och värderas på helt olika sätt. I den meningen finns det ingen absolut verklighet. Man talar om yttre och inre verklighet. Yttre erfarenheter tolkas och blir tillsammans med inre erfarenheter den inre verkligheten. Man kan också tala om objektiv och subjektiv verklighet. Värkmänniskans subjektiva verklighet kan kallas värklighet. Människor uppfattar talade </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2010/02/verklighet-eller-varklighet.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-4712869884228957168</guid><pubDate>Sat, 13 Feb 2010 03:42:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-02-13T04:46:01.466+01:00</atom:updated><title>Döden</title><atom:summary type='text'>Ibland kommer döden plötsligt och oväntat, ibland efter en längre tids sjukdom och lidande. En del dör innan livet ens har kommit igång på riktigt, andra dör efter ett långt och innehållsrikt liv. Gemensamt är att varje gång en nära anhörig möter döden kommer han eller hon att konfronteras med sina egna existentiella frågor. Dödsfall innebär en ny påminnelse om ens egen död. I bästa fall kan </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2010/02/doden.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-3791567813410166156</guid><pubDate>Sat, 06 Feb 2010 03:50:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-02-06T04:52:53.923+01:00</atom:updated><title>Tacksamhet</title><atom:summary type='text'>När man inte mår bra är det lättare att klaga än att tacka. Man ser bara det svåra, inte det som fungerar bra. Det är som när man plockar trattkantareller. Om man söker efter gula kantareller upptäcker man sällan trattkantarellerna. Siktet är endast inställt på gula kantareller. Men om man böjer sig ner och letar efter de inte lika färgglada trattkantarellerna upptäcker man ofta att det är </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2010/02/tacksamhet.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-4130938017050132615</guid><pubDate>Fri, 29 Jan 2010 03:40:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-29T04:42:23.135+01:00</atom:updated><title>Medveten närvaro</title><atom:summary type='text'>Medveten närvaro handlar om konsten att leva medvetet, att veta vad man gör när man gör det. Medveten närvaro är en meditationsform där man inte bara sitter stilla utan också försöker att bli stilla. Närvaro innebär att man uppmärksammar det som är, inte att man behöver ändra på något. Syftet med medveten närvaro är att minska stressrelaterade problem och öka livskvaliteten, oavsett hur </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2010/01/medveten-narvaro.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-2950959670854025848</guid><pubDate>Fri, 22 Jan 2010 06:14:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-22T07:16:03.399+01:00</atom:updated><title>Resan inåt</title><atom:summary type='text'>Ett sammanbrott är en signal på att det är dags för en inre resa. Det finns ingen reseförsäkring, och det finns ingen returbiljett. Det är inte ens säkert att man kommer fram till sitt mål. Målet kan vara att vara på väg mot ständigt nya mål. Upptäcktsresan mot bättre självkännedom är rik på upplevelser, men den är inte alltid så bekväm. Man kan upptäcka sidor hos sig själv som andra människor </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2010/01/resan-inat.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-3407621339151268933</guid><pubDate>Sat, 16 Jan 2010 03:52:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-16T04:53:52.988+01:00</atom:updated><title>Ömma tår</title><atom:summary type='text'>De flesta människor har erfarenhet av att ha blivit trampad på tårna. Ömma tår kan leda till missförstånd, relationsproblem, konflikter och ohälsa. Alla människor har förmodligen minst en öm tå. Det kan man leva med. Men om de ömma tårna är många och mycket ömma kan man få svårt att ta sig fram i livet. Om man blir kränkt kan det till och med bli varbildning i de ömma tårna, i värsta fall öppna </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2010/01/omma-tar.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-1013009583394006268</guid><pubDate>Sat, 09 Jan 2010 04:05:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-09T05:09:30.024+01:00</atom:updated><title>Hopp och hopplöshet</title><atom:summary type='text'>Hopp är ångestens motpol. Hoppets viktigaste funktion är att ge trygghet i livet. Förmågan att kunna hoppas är något grundläggande för mänsklig växt och mognad. Att hoppas är livsviktigt. En människa som ger upp hoppet går fortare under. Att hoppas på en förändring eller förbättring behöver inte nödvändigtvis innebära att förändringen eller förbättringen är möjlig. Hoppet håller ändå sjuka </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2010/01/hopp-och-hopploshet.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-4987824218723238939</guid><pubDate>Sat, 02 Jan 2010 04:14:00 +0000</pubDate><atom:updated>2010-01-02T05:15:14.395+01:00</atom:updated><title>Himmelriket</title><atom:summary type='text'>I många religioner och livsåskådningar förekommer himmelriket som en vision om livet efter detta. De som tror på himmelrikets existens anser att det är dit – eller till helvetet – som människor kommer när jordelivet är till ända. Himmelriket på jorden är när människor befriar sig från det livslånga fängelsestraff som många människor dömer ut till sig själva. De kliver ut ur den isolerande </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2010/01/himmelriket.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-2058652037785688649</guid><pubDate>Fri, 25 Dec 2009 03:34:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-25T04:36:19.599+01:00</atom:updated><title>Mod</title><atom:summary type='text'>Mod är att vara rädd och ändå utmana sin rädsla. Så här i juletid vet jag att det finns många människor - framför allt kvinnor - som inte skulle önska något hellre än att fira jul i lugn och ro med de som står dem allra närmast. Ett småskaligt julfirande. Ändå blir det som det alltid har varit. Många människor, många julklappar, mycket mat, flängande hit och dit på julbord, eller hela huset fullt</atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/12/mod.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-2288630183099589054</guid><pubDate>Thu, 24 Dec 2009 03:00:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-24T04:02:10.397+01:00</atom:updated><title>Förväntningar och besvikelser</title><atom:summary type='text'>Förväntningar och besvikelser hör verkligen julen till. Som barn handlade det om julklappar. Som vuxen handlar det oftast om relationer. Man ska ta det lugnt, träffas och ha trevligt. Men ofta blir det stress, alldeles för många mänskliga möten och svårigheter att stå ut med varandra. För en del upprepas dessa förväntningar och besvikelser år efter år efter år efter år. Man saknar mod att säga </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/12/forvantningar-och-besvikelser.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-3826147673155076057</guid><pubDate>Fri, 18 Dec 2009 03:44:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-18T04:46:35.852+01:00</atom:updated><title>Självdestruktivitet</title><atom:summary type='text'>När livet har gått sönder är det lätt att bli ett offer, ett passivt objekt för omvårdnad och behandling. I akutskedet är det just omvårdnad och behandling man behöver. Men om man förblir ett objekt som söker behandlare efter behandlare i hopp om att hitta den rätta, dvs. den som kan läka ens trasiga liv, så står man i vägen för sig själv. Hälsa och långsiktig hållbarhet kräver att man blir ett </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/12/sjalvdestruktivitet.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-5049878904225865274</guid><pubDate>Fri, 11 Dec 2009 05:34:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-11T06:35:22.626+01:00</atom:updated><title>Självläkning</title><atom:summary type='text'>De allra flesta människor vet vad som är en sund livsstil. Ändå lever många väldigt osunt. Man äter fel, rör sig för lite, stressar för mycket och drogar sig med kaffe, nikotin och alkohol. En del har ständiga skuldkänslor för detta. Dessa bidrar i sin tur till den osunda livsstilen. Många framställer sig som offer för arbetssituationen, omgivningen eller barndomen. Men alla har ett val. Att inte</atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/12/sjalvlakning.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-1536977631838354996</guid><pubDate>Fri, 04 Dec 2009 06:41:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-12-04T07:43:37.415+01:00</atom:updated><title>Kunskap och kompetens</title><atom:summary type='text'>Visst är det bra att ha kunskap. Men om det stannar vid intellektuell kunskap kan den stå i vägen för ens egen utveckling. Intellektuell kunskap som inte har landat i förtroendekunskap kan också söndra relationer. Människor som har icke förankrad kunskap brukar kallas besserwissers. De vet bäst i alla lägen, men ofta lever de inte utifrån den kunskap de sprider. De har inte kontakt mellan tänket </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/12/kunskap-och-kompetens.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-4092476285833886336</guid><pubDate>Fri, 27 Nov 2009 02:58:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-27T04:00:52.056+01:00</atom:updated><title>Förlåtelse</title><atom:summary type='text'>Jag tycker mig ha märkt att många människor missförstår ordet förlåtelse. Man menar att det absolut inte går att förlåta en förövare. "Jag kommer aldrig att förlåta honom/henne", har jag hört Värkstadsdeltagare säga mest varje vecka. Man känner sig kränkt, så till den milda grad att man inte kan tänka sig att förlåta den som burit sig illa åt. Och jag antar att man därmed räknar med att han/hon </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/11/forlatelse.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-6189055196490731248</guid><pubDate>Sat, 21 Nov 2009 03:18:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-21T04:20:30.157+01:00</atom:updated><title>Kärlek</title><atom:summary type='text'>Det finns väl ingenting som det är så mycket skrivet om som kärlek. Det bottnar säkert i att kärlek sannolikt är den starkaste kraften i en människas liv. När inget annat hjälper så kan kärlek bli det som förlöser en människa från hopplöshet och depression. Frälsning kan ha en liknande effekt. Kärleken är ofta riktad mot någon eller något. Man får ut tankarna utanför sig själv, något att fokusera</atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/11/karlek.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-4274460909448888103</guid><pubDate>Sat, 14 Nov 2009 08:44:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-14T09:46:28.527+01:00</atom:updated><title>Sund och osund egoism</title><atom:summary type='text'>Det mesta jag har att säga om detta ämne står i helgens texter i boken Levande ord för långtidssjukskrivna. När jag läser dessa slår det mig att de flesta långtidssjukskrivna jag möter tillhör en utdöende generation – nämligen den generation som är uppväxt med att det är fult att tänka på sig själv. Det har gjort att de har försummat sig själva, och bara av den orsaken ådragit sig olika </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/11/sund-och-osund-egoism.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-6707529928380133801</guid><pubDate>Fri, 06 Nov 2009 03:13:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-11-06T04:15:54.637+01:00</atom:updated><title>Ensamhet</title><atom:summary type='text'>Om en människa är ensam eller inte har egentligen inte med hur mycket människor hon har omkring sig att göra. Det finns en objektiv och en subjektiv ensamhet. Man kan känna sig subjektivt ensam även om man objektivt har både anhöriga och goda vänner. I dessa lägen förmår man inte att skapa en inre relation med dem man har omkring sig. Troligen förmår man inte ens skapa en relation med sig själv. </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/11/ensamhet.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-7387554030876819848</guid><pubDate>Fri, 30 Oct 2009 03:52:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-10-30T04:54:23.834+01:00</atom:updated><title>Skuld- och skuldkänslor</title><atom:summary type='text'>Skuld och skuldkänslor är verkligen inte samma sak. Man kan ha skuld, men sakna skuldkänslor. Det är t.ex. fallet med psykopaten. Men mycket vanligare är att man har skuldkänslor utan skuld. Särskilt vanligt är det bland långtidssjukskrivna. Många drunknar i sina skuldkänslor över att inte duga, inte orka, inte räcka till, inte tillfredsställa alla andras behov, inte vara en duktig mamma osv. Det</atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/10/skuld-och-skuldkanslor.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-8438507182902279716</guid><pubDate>Sun, 25 Oct 2009 03:11:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-10-25T04:13:24.401+01:00</atom:updated><title>Prioritering</title><atom:summary type='text'>En viktig förutsättning för att kunna må bra är att man kan prioritera det som är viktigt. Den som satsar all energi i alla lägen går förr eller senare in i väggen. Konsten är att bara vara tillräckligt bra när det gäller sådant som inte är så viktigt. För att klara det måste man veta vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt.Många människor har aldrig funderat över vad som är viktigt i </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/10/prioritering.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-9165683639634680437</guid><pubDate>Fri, 16 Oct 2009 02:45:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-10-16T04:47:11.302+02:00</atom:updated><title>Rik på riktigt</title><atom:summary type='text'>I dagens samhälle står pengarna i centrum. I sjukvården är det pengar som styr mer än människors behov. Människor som inte har pengar tror att lyckan ligger i pengar. I jakten på mer pengar, eller i sorgen över för lite pengar, förlorar man lätt förmågan att sätta värde på det som är gratis. Pengar i sig gör ingen människa lycklig. Det är de värden man kan nå med pengar som är det viktiga. Ofta </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/10/rik-pa-riktigt.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-232404769292377257</guid><pubDate>Fri, 09 Oct 2009 03:23:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-10-09T05:25:40.927+02:00</atom:updated><title>Kränkning och upprättelse</title><atom:summary type='text'>Alla människor har någon gång känt sig kränkta. Långtidssjukskriva människor är ofta kränkta människor. De har blivit kränkta så många gånger att självkänslan helt har försvunnit. De kan älta oförätter i åratal, till och med årtionden utan att komma vidare. Många väntar på förlåtelse som aldrig kommer. Åren går, man sitter fast i sitt förflutna, livet infinner sig inte på riktigt.Det är en vanlig</atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/10/krankning-och-upprattelse.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-6889311225334164998</guid><pubDate>Fri, 25 Sep 2009 03:20:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-09-25T05:23:09.782+02:00</atom:updated><title>Älta och oroa sig</title><atom:summary type='text'>Två av de allra största energislukarna i människors liv är att älta det som varit och oroa sig för det som ska komma. Människor som mår dåligt ältar och oroar sig så att de mår ännu sämre. En del ältar sådant som hände åratal tillbaka, andra oroar sig för sådant som kan hända resten av deras liv. Man kan drunkna i oro. Men man kan också träna sig i att inte ta in mer oro än den som behövs för </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/09/alta-och-oroa-sig.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-581126722078369217</guid><pubDate>Sat, 19 Sep 2009 03:13:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-09-19T05:14:18.819+02:00</atom:updated><title>Styrka och svaghet</title><atom:summary type='text'>Det finns sund och osund styrka. Sund styrka är att ha kontakt med sin svaghet, och inte använda sin styrka som en härskarteknik. Osund styrka är att förtränga sina svaga sidor och använda styrkan för att manipulera andra. Det finns faktiskt också osund svaghet, när man spelar svagare än vad man faktiskt är för att bli sedd, få hjälp och bekräftelse. Med sin överdrivna svaghet kan man styra </atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/09/styrka-och-svaghet.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item><item><guid isPermaLink='false'>tag:blogger.com,1999:blog-3894020885234278101.post-1088372924384498343</guid><pubDate>Sun, 13 Sep 2009 02:45:00 +0000</pubDate><atom:updated>2009-09-13T04:48:40.825+02:00</atom:updated><title>Medmänniskor och motmänniskor</title><atom:summary type='text'>Medmänniskor ställer inte till problem. Det är motmänniskorna som suger musten ur en. Har man inga medmänniskor som kan mildra stötarna så kan man gå i däck.Jag har mött både medmänniskor och motmänniskor under livet. Faktiskt är det nog så att det är av motmänniskorna som jag har lärt mig allra mest. Visst har det gjort ont, visst har jag varit förbannad, visst har jag nästan gett upp, visst har</atom:summary><link>http://www.varkstaden.se/blog/2009/09/medmanniskor-och-motmanniskor.html</link><author>noreply@blogger.com (Gunilla)</author><thr:total xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'>0</thr:total></item></channel></rss>